Mot en enhetlig praxis för produktion av högklassigt studieutbud vid högskolorna

I pilotprojektet för produktion av digitalt stött studieutbud utvecklade högskolorna intern organisation och processer på vägen mot en effektivare produktionsmetod för e-studier. I de inledande intervjuerna beskrevs behovet av att gå från manuella till mer skalbara produktionsmetoder. Vi rör oss mot en teambaserad och öppen verksamhetskultur.

Processerna för produktion av e-studier säkerställer den pedagogiska kvaliteten, användbarheten och tillgängligheten i studieutbudet på ett jämlikt sätt i olika innehåll och studier. Ur lärarnas synvinkel underlättar enhetliga verksamhetssätt, processer och mallar för lärplattformar lärarnas arbete och ger mer tid för planering av den egna undervisningen och vägledning av de lärande.

Master-arbetsytor och gemensamma kursmallar som exempel 

I pilotworkshopparnas diskussioner om enhetliga praxis inom högskolorna presenterades exempel från Laurea och Haaga-Helia.

Master-arbetsytor underlättar lärarnas arbete på Laurea

Laureas Master-arbetsytor täcker redan 2/3 av den undervisning som Laurea erbjuder. Master-arbetsytorna utgör ett studiespecifikt bibliotek med gemensamma pedagogiska lösningar.

Skapandet och uppdateringen av Master-arbetsytor är en del av Laureas årsklocka för examenshantering, arbetstid har reserverats för dem som skapat arbetsytorna och feedback samlas systematiskt in från både studerande och lärare. Särskilt nya lärare uppskattar Master-arbetsytorna och de är redan efterlängtade, sade Tuija Marstio och Anssi Mattila vid en workshop i november.

Till exempel underlättar en Master i forskningsmetoder lärarens arbete genom att ge stöd från ett brett utbud av metodologiskt innehåll. Feedbackformuläret för arbetsytan sammanför utvecklarna och lärarna av Master-arbetsytan. Ur den lärandes synvinkel kommer det lärande som sker på Master-arbetsytan att framstå som sammanhängande och konsekvent.

Kursmallarna följer kvalitetskriterierna för digital pedagogik på Haaga-Helia

På Haaga-Helia genomförs de gemensamma nyckelkompetenserna på en enhetlig genomförandemall som följer Haaga-Helias kvalitetskriterier för digital pedagogik med fokus på kursgenomförande. Nya virtuella studieperioder utformas i enlighet med utvecklingsprocessen och förfinas baserat på feedback från kursen innan de genomförs.

Mallarna skapas i samarbete mellan 2–3 lärare och en mentor i digital pedagogik, och läraren har också tillgång till nedladdningsbart innehåll från Teams. Även på Haaga-Helia är ledningen och cheferna för kompetensområdena nyckelaktörer i övergången till integrerade metoder, och de ansvarar bland annat för resurserna till digipedagogiska mentorer och lärare. Kvalitetsgranskningar görs på Haaga-Helia särskilt för de studieutbud som kommer att finnas på Opin.fi, berättade Päivi Rajaorko vid en workshop i december. 

Pilothögskolorna arbetade med sina egna praxis

Av pilothögskolorna 2.0 modellerade Åbo yrkeshögskola pedagogiska instruktioner, en mall för lärplattformen och den personliga vägledningen för lärare som stöd för planeringen av en nonstop-nätkurs. En ny arbetsmodell för produktion av e-studier skapades, samtidigt som tjänstevägen för den lärande vid öppna yrkeshögskolan blev tydligare.

På Kajana yrkeshögskola främjas en sammanhängande och tydlig struktur för lärmiljön i KAMK:s Reppu-Moodle och Edukamu-plattformen som utvecklats av KAMK, där läraren får stöd av ett eget team i planeringen och produktionen av studier. Varje studieperiod som läggs till i det öppna utbudet bedöms, med tonvikt på effektiva beskrivningar och tillgängligt innehåll. Den konsekventa användningen av kvalitetskriterier kommer att stödjas genom en webbplats för pedagogiskt stöd, produktionsstöd, digitala mentorer och internutbildning.

 Lärandedesign med i FoUI-projekt

Varje högskola ansvarar för kvaliteten på det studieutbud som den erbjuder i tjänsten Opin.fi. För att stödja produktionsprocesserna för e-studieutbud tog Savonia yrkeshögskola och Karelia yrkeshögskola från pilotprojektet 2.0 fram riktlinjer för bl.a. FoUI-projektaktörer som alla inte har pedagogisk kompetens. Projekten behöver stöd och vägledning i ansökningsskedet för att kunna identifiera alla kostnader som är förknippade med att producera innehåll och för att kunna göra en realistisk tidsplan för produktionen av e-studieutbud.

Savonia yrkeshögskola insåg att 32% av dess personal arbetar i FoUI-projekt och att det finns ett behov av tydlig vägledning och stödtjänster för att främja utformningen av innehåll som produceras i FoUI-projekt för de kontinuerliga lärande. Karelia yrkeshögskola, å andra sidan, ville utveckla interna processer för att göra det material som producerats i FoUI-projekt mer synligt och lättare att hitta på ett ställe dvs. på EduKarelia.    

Jenni Laaksonen presenterade de vätgasutbildningar som skapats av FiTech-nätverket och vätgasklustret med 70 vätgasföretag vid evenemanget Digital pedagogik som lagspel den 12 mars. Branschen kommer att behöva upp till hundratusentals kvalificerade arbetstagare i framtiden. Samarbetet mellan FITech och vätgasklustret har sammanfört den fragmenterade vätgasutbildningen till kostnadsfri utbildning som kan användas av ingenjörer för vidare kompetensutveckling och av gymnasieelever som en försmak av branschen.

Lärandecentrering utmanar digital pedagogik

Produktionen av digitalt stödda studieutbud vid högskolorna utmanas av nya slags innehåll och genomförandemetoder för de kontinuerliga lärande. Mikrolärande, öppet lärande och utformning av FoUI-innehåll för de lärande kräver kompetensutveckling av högskolepersonalen.

JAMK tog sig an utmaningen genom att ordna ett årslångt utvecklingsprogram för pedagogisk kompetens för alla sina lärare. Utvecklingsprogrammet stärkte förändringen i tankesättet från undervisningsplanering till en lärandecentrerad design av lärandeprocessen.

Högskolorna i Lappland förbättrar den lärandes upplevelse genom att ta ett helhetsgrepp om den lärandes väg. I den systemiska kompetensutvecklingen ökar samarbetet mellan aktörerna och en övergripande arkitektur utvecklas. Systemens användbarhet och integrationernas funktionalitet skapar en begriplig och sömlös upplevelse för den lärande. Det här är inte lätt, men vi lär oss tillsammans på vägen, säger Tanja Rautiainen och beskriver erfarenheterna från högskolorna i Lappland.

Förnyelse av verksamhetssätten fortsätter

De kontinuerliga lärandes och samhällets förväntningar på högskoleutbildning växer, men det tillförs inte mer resurser. Nytt innehåll från FoUI-projekt, öppet lärande och högskolenätverk kan uppnås genom att man tänker på strukturer, interna processer vid högskolorna samt samarbete på ett nytt sätt.

Produktionen av e-studieutbudet har övergått från lärarnas soloarbete till teamarbete, vilket leder till likvärdig och högkvalitativ utbildning samt innehåll på ett resurseffektivt sätt

För att lyckas med digitaliseringen krävs en kontinuerlig förnyelse av kultur, strukturer och processer. Förutsättningarna kommer att fortsätta att förändras i en exponentiell takt, och den senaste drivkraften för förändring är rollen av stödjande intelligens på makro- och mikronivå i utbildningen. En kultur där man experimenterar och vänder misslyckanden till lärandesituationer ökar organisationens kompetens enligt 70:20:10-modellen, där 70 % av lärandet sker genom gemensam utveckling med andra, 20 % genom självreflektion och 10 % genom utbildning.

Utvecklingen av interna processer, reformerade strukturer och förändringar av aktörer inom högskolorna måste utarbetas av varje organisation själv. Andra högskolors exempel är värda att studera och lära av, även om de inte snabbt kan överföras till den egna verksamheten. Exemplen ger inspiration för ledning av högskolornas pedagogik, ledning av den pedagogiska expertgemenskapen samt pedagogisk ledning.

Erfarenheterna från pilothögskolornas pedagogiska utvecklingsprojekt har delats vid evenemanget Digital pedagogik som lagspel och utvecklingen av interna processer fortsätter i högskolornas vardag. Digipedagogiska studior ska återkomma till några fler teman i höst.

Alla affischer för pedagogiska utvecklingsprojekt vid pilothögskolorna 2.0 finns tillgängliga på eDuunissa samt på Digivisios webbplats, och ytterligare information kan erhållas från de kontaktpersoner som nämns på affischerna.