Nyhet 
Målet är att göra digitala lösningar för högre utbildning interoperabla i olika länder – och samtidigt lära sig god praxis från europeiska syskonprojekt. Den närmaste motsvarigheten till Digivisio finns i Nederländerna.
Under flera år har projektet Digivisio 2030 stärkt sina band med europeiska organisationer som främjar digitaliseringen av högskoleutbildningen. Det är nödvändigt att gå samman för att göra digitala lösningar vid högskolor i olika länder tillräckligt kompatibla.
Om t.ex. det europeiska högskolenätverket erbjuder gemensamma studier, bör det vara möjligt att presentera dem på samma sätt för de lärande i alla länder.
Interoperabla digitala lösningar skulle också göra det enkelt att föra information till Finland om kurser som den lärande avlägger i ett annat europeiskt land.
– Studieprestationerna skulle överföras så automatiskt som möjligt till den finländska högskola där den lärande är inskriven, beskriver Sakari Heikkilä, projektchef i Digivisio.
Digivisio vill nu bygga dessa lösningar tillsammans med sina europeiska partners. Ett annat motiv för att gå samman är att internationella systerprojekt också kan ge goda tips för tillämpning i Finland.
– Hur de är organiserade, hur de finansieras och hur de samlar in till exempel högskolornas synpunkter på vilka utmaningar digitaliseringen innebär och hur de ska hanteras, räknar Heikkilä upp.
I Holland hittades det projekt som mest liknar Digivisio
Under de första åren har det internationella samarbetet fokuserat på nätverkande och identifiering av liknande projekt. Enligt Heikkilä finns det flera projekt som liknar Digivisio i Europa, men inga som är exakt likadana.
Närmast kommer det nederländska Npuls som bygger gemensamma digitala tjänster för högre och andra stadiets utbildning. Det drivs av SURF, en organisation som motsvarar CSC. Digivisio-teamet besökte Nederländerna redan i ett tidigt skede av projektet, och våren 2024 ingick ett återbesök i Finland i programmet.
– Vi tillbringade två hela dagar med workshoppar kring olika teman i Kägeludden, berättar Heikkilä.
Diskussionerna omfattade ämnen som artificiell intelligens, projektledning och tjänstedesign – och naturligtvis interoperabilitet kring vilket en Teams-grupp med nederländska och finländska experter bildades efter besöket. Ämnet är nu i fokus på grund av de europeiska högskolenätverken. Enligt Heikkilä är det viktigt att undvika att det uppstår olika tillvägagångssätt i de olika nätverken.
– Den idealiska situationen skulle vara att Europa i mycket stor utsträckning använde samma digitala standarder, till exempel för överföring av de lärandes data
Rundabordssamtal skapar en lägesbild
Kontakter knyts också internationellt genom att Digivisios projektkontor kontaktas från utlandet. Inbjudningar till konferenser och seminarier kommer in, och till hösten finns planer på att presentera ett finländskt projekt utomlands. Digivisio är ett unikt projekt i Europa – man involverar trots allt alla högskolor i ett land.
– Ja, vi har väckt intresse.
I maj deltog medarbetare från Digivisio i ett rundabordssamtal som anordnades av den brittiska organisationen Jisc. Heikkilä berättar att där var man intresserade bland annat av vilken typ av förändrat tankesätt och samarbete som krävs för en omvandling som Digivisio. Liknande evenemang har också anordnats av tyska Stifterverband, en stiftelse som främjar vetenskap och utbildning.
– Diskussionerna skapar en gemensam lägesbild och nätverk, genom vilka gemensamma projekt senare kan inledas, säger Heikkilä.
Mindre manuellt arbete och minskade kostnader
Heikkilä tillägger att Digivisios nästa mål är att utreda möjligheterna till ett gemensamt utvecklingsprojekt med europeiska partners och att ansöka om finansiering. Inom ramen för projektet kunde man till exempel utveckla en digital lösning som stöder interoperabilitet. Förslag om samarbete med Digivisio har redan mottagits.
– Vi undersöker för närvarande förutsättningarna för att starta ett konkret projekt, konstaterar Heikkilä.
Gemensamma europeiska digitala lösningar skulle minska det manuella arbetet vid de finländska högskolorna, till exempel genom att automatisera dataöverföringen. Det skulle också spara pengar, eftersom varje högskolenätverk inte skulle behöva utveckla lösningarna själv från grunden. För den lärande skulle sömlösa tjänster till exempel innebära att betygen överförs från ett land till ett annat och att det är lättare att hitta kursutbudet på nätet.
– Det finns många möjligheter till utveckling på den internationella arenan, sammanfattar Heikkilä.