Kontinuerligt lärande och lärandecentrering – inget nytt?

I bloggserien ”Vad förändras med Digivisio?” får vi höra projektchef Eeva-Leena Formas tankar från förändringsresan. Eeva-Leena ledde förändringsprogrammet under åren 2022-2024.

I början av förändringsprogrammet hösten 2022 hoppade vi direkt in i den djupa änden tillsammans med högskolorna, då vi under de första två månaderna bad varje högskola att ta fram en egen förändringsplan med fokus på Digivisio. Vid den tiden var vi särskilt intresserade av högskolornas strategiska beredskap och vilja att vara en del av den gemensamma högskolefronten för att driva den digitala transformationsförändring som Digivisio möjliggör framåt under de kommande åren. I detta skede var två stora fokusområden kontinuerligt lärande och ett lärandecentrerat perspektiv.

Kontinuerligt lärande och lärandecentrering var från början inte helt lätta att identifiera som förändringsdiskurs inom högskolorna. Historien hade redan tidigare introducerat livslångt lärande, studentcentrering och studentorientering i strategiska diskussioner, och där hade dessa begrepp redan etablerat sig med sin egen betydelse.

Relationen till den lärande beskrevs särskilt utifrån ett examensstudentsperspektiv, och termen ”lärandecentrering” gav en ny möjlighet att lyfta fram perspektivet för den kontinuerliga lärande. Livslångt och kontinuerligt lärande hade man varit van vid att betrakta till exempel som öppna studieutbud, specialiseringsstudier eller fortutbildning.

Nu vill man öppna upp olika möjligheter till lärande och kunskap för de vetgiriga lärande på ett brett sätt. För att stödja detta arbete lanserades i december 2022 även den Nationella strategin för kontinuerligt lärande vid högskolorna.

Inget nytt – tills in- och icke-formellt utbud togs med i betraktande

Informellt och icke-formellt utbud gav en ny dimension till att betrakta kontinuerligt lärande och lärandecentrering. Vi introducerade begreppet vardagslärande och utbud från högskolor som är icke-studiepoängsatt. Någon kunde inledningsvis konstatera att ”vi har inget sådant utbud” eller att det inte upplevs ge ett värde som motsvarar den insats som krävs.

En flera månader lång process satte i gång inom förändringsprogrammet och vid högskolorna. Högskolornas studieutbud började granskas med nya ögon. Snart kunde man konstatera att exempelvis olika seminarier, evenemang, disputationer och forskningsprojekt kontinuerligt skapar ett intressant utbud. Dock verkar det saknas två viktiga saker: en övergripande samordning och en strukturerad process för verksamheten.

Digivisios första produkt, tjänsten Opin.fi, skulle kunna vara en möjlighet att öka synligheten och påverkan för den egna högskolan – men det har också diskuterats om den verkligen kommer att nå nya lärande och i vilken utsträckning ett sådant utbud överhuvudtaget ligger i högskolans intresse. Det är ju något som varje högskola själv måste besluta om.

Inom Digivisio har bilden av den kontinuerliga lärande formats tillsammans med lärande genom exempelvis enkäter, intervjuer och tester. Den kontinuerliga lärande kan vara vem som helst, men i det första utvecklingsskedet av tjänsten Opin.fi har fokus legat på entusiasten och snabbsökaren – någon som vill utforska de möjligheter högskolorna erbjuder för att fördjupa sin kunskap. Det handlar om personer som vill komplettera sin kompetens med innehåll av varierande omfattning, som fascineras av den senaste forskningen och aktuella frågor, och som följer detta via bloggar, poddar eller deltar i seminarier. Allt detta finns redan tillgängligt hos oss på högskolorna.

Varför inte vända på frågan till en ”varför inte”-fråga: Varför skulle vi inte utnyttja möjligheten att synas och påverka med vårt arbete på högskolornas gemensamma tjänsteplattform? Någon kanske frågar om detta ytterligare skulle stärka den egna högskolans roll eller profil inom utbildning och forskning.

En förändringssamordnare beskrev förändringen inom sin organisation som en förändring mot tvärvetenskapligt samarbete. Förändringsdiskussioner och -åtgärder sträcker sig från ledningen till det operativa praktiska arbetet och från administrationen till den akademiska världen.

Förändringen gäller arbetsmetoder, processer, pedagogik, kvalitet och system – för att nämna några. Den har också hela tiden en koppling till det nationella Digivisio-utvecklingsarbetet genom högskolornas egna representanter. Alla delar behövs för att spelet ska bli en sammanhängande helhet.

Under sin tvååriga förändringsresa har varje högskola formulerat sina mål, val och bortval, och kommer i framtiden också att granska dessa i relation till den översikt som tjänsten och dess analytik kommer att erbjuda.

I det här skedet kan vi dock med gott samvete konstatera att vi från ett funktionellt förändringsperspektiv har fått till stånd en bra mål- och processdiskussion samt åtgärder kring det informella och icke-formella utbudet, den nya ankomsten av kontinuerligt lärande och lärandecentrering. Frukterna av detta kommer vi att plocka tillsammans från den Opin.fi-tjänst som öppnas i vår, och förändringsresan fortsätter.

På TAMK reflekterades över lärandecentrering i en blogg i november 2023:

”Det krävs fortfarande en fördjupning av lärandecentrering som en del av möjligheterna för kontinuerligt och flexibelt lärande. Å andra sidan behöver man fortsatt reflektera över vad lärandecentrering innebär ur perspektivet för varje aktör vid högskolan, som en arbetsmetod och en delaktighet. Det behövs också en fortsatt granskning av hur den kontinuerliga lärande kommer att vara i centrum för både formellt, informellt och icke-formellt lärande. Vilka är de pedagogiska handlingar som styr mot lärandecentrerade genomföranden?”
Ruhalahti, S. & Kinnari-Korpela, H. (2023). Olemmeko oppijalähtöisiä vai -keskeisiä? TAMK blogg. 7.11.2023

Eeva-Leena Forma
Projektchef
Verksamhetsförändring och stöd för förändringsledning

Eeva-Leena Forma, som har fått smeknamnet ”högskoleviskaren” på Digivisios projektbyrå, har lett förändringsprogrammet under åren 2022–2024. Programmet stöder högskolor i den verksamhetsförändring och förändringsledning som Digivisio främjar. Arbetet har genomförts i nära samarbete med 37 högskolors förändringssamordnare, med fokus på de förändringar som krävs för de tjänster och verksamhetsmodeller som utvecklas inom projektet och för att främja dessa förändringar på högskolorna. I förändringssamordnarnätverket har kompetens delats mellan olika högskolor, och stödet till detta arbete har varit en viktig del av förändringsprogrammet. Eeva-Leena återgår till sin huvudsyssla vid Satakunda yrkeshögskola i början av år 2025.

Läs också den första delen av bloggsserien: