Ny modell för högskolornas deltagande ger Digivisio multiprofessionell expertis

Projektet Digivisio 2030 har omorganiserats vid årsskiftet 2023 i syfte att förbättra samarbetet mellan de olika områdena och se till att högskolorna i högre grad involveras i och bidrar till utvecklingen av de tjänster och verksamhetsmodeller som ska byggas upp i Digivisio.

Projektbyråns arbete organiseras kring nya kompetensområden och de nya temagrupperna ersätter den modell för högskolornas deltagande som bygger på arbetspaket. Vid sidan av temagrupperna kommer de operativa kontaktpersonerna, den juridiska gruppen, de ekonomiansvariga, kontaktpersonerna för dataskydd och kontaktpersonerna för kommunikation, som är bekanta från arbetspaketstrukturen, att fortsätta sin verksamhet. Nätverken av förändringssamordnare och pilotsamordnare kommer också att fortsätta att fungera.

Högskolorna utnämnde sina representanter till temagrupperna i januari och temagrupperna inledde sitt arbete med ett gemensamt möte den 17 februari 2023. Temagrupperna kommer att träffas 4–6 gånger per år, och arbetet mellan dem kommer att samordnas genom Digivisio-dagar 3–4 gånger per år.

Temagrupperna är organiserade kring fyra identifierade teman. Dessa teman är data, vägledning, utbildningsutbud samt anmälan, ansökan och betalning. Temagruppernas uppgift är att samla in kunskap och identifiera aktuella frågor ur högskolornas och de lärandes perspektiv i förhållande till de tekniska lösningar och tjänster som ska utvecklas i Digivisio. Temagrupperna kommer att ta hänsyn till aspekter som är gemensamma för alla teman i projektets utvecklingsarbete, till exempel utveckling av digital pedagogik, gemensamma spelregler för brickan, dataskydd och informationssäkerhetsfrågor.

”Temagrupperna möjliggör en mer tvärvetenskaplig strategi för de lösningar som ska utvecklas inom Digivisio än modellen som bygger på arbetspaket. Genom att låta experter från olika områden vid högskolorna arbeta med olika ämnen på ett mer varierat sätt undviker vi fragmentering av arbetet och kan bättre ta hänsyn till ett brett spektrum av perspektiv. Med den här modellen vill vi se till att högskolorna alltid är så nära utvecklingsarbetet som möjligt”, säger programledaren Hanna Nordlund.

Projektbyråarbetet har också övergått från en arbetspaketbaserad organisation till en ny modell. Projektbyråns personal är organiserad i fem kompetensområden:

• administration, avtal och stödtjänster
• stöd till högskolornas digitala transformation och digitala pedagogik
• tekniska lösningar och datasäkerhet
• arkitektur och verksamhetsmiljö  
• kommunikation och delaktighet

Vid sidan av kompetensområdena har processområden skapats för att säkerställa en smidig övergång från ett skede av tjänsteutvecklingen till nästa och för att göra det möjligt för teamen att arbeta effektivare. Processområdena är verksamhetsdesign och övergripande arkitektur, design, utveckling, pilotprojekt och införande samt tjänsteproduktion och -förvaltning.

Styrgruppens och generalmötets roller kommer att förbli oförändrade, dvs. generalmötet kommer även fortsättningsvis att ha den yttersta beslutanderätten över projektet och styrgruppen kommer att styra projektet på grundval av de ramar som fastställs av generalmötet.

Ta reda på mer om temagruppernas uppgifter: ladda ner materialet.

Ta reda på mer om projektbyråns organisationsmodell: ladda ner materialet.