Tiivistelmä korkeakoulujen kyselyn vastauksista: Digivisio 2030Målet med den gemensamma digivisionen vid alla högskolor i Finland är att fram till 2030 göra Finland till ett modelland för lärande som fokuserar på eleverna och som är flexibelt. För att uppnå målet måste högskolorna tillsammans komma överens om betydande förändringar bl.a. i hur undervisningen erbjuds, hur eleven får välja studiehelheter och hur arkitekturen i de datasystem som fungerar i bakgrunden byggs upp. En del av dessa ändringar kan högskolorna komma överens om sinsemellan, men eventuella begränsningar i lagstiftningen måste också kartläggas och vid behov ändras.
I slutet av 2020 inledde projektbyrån Digivision 2030 ett utredningsarbete om vilka lagstiftningshinder visionen eventuellt har. Utredningen inleddes i ett skede där de slutliga lösningarna och systemen ännu i stor utsträckning var odefinierade. Trots detta lyfte utredningsarbetet fram viktiga teman som måste beaktas när digivisionsarbetet framskrider och lösningarna preciseras.
I utredningsarbetet beslöt man att granska digivisionens mål ur åtta olika synvinklar, till exempel internationell rörlighet, informationsarkitektur samt analys och utnyttjande av data. Vid sidan av de omfattande synvinklarna fördjupade man sig mer i den studerandes egna data. Observationerna i utredningen fördjupades med en webbenkät till högskolorna.
”Jag lyfter fram tre återkommande teman i utredningsarbetet. Den första iakttagelsen är behovet av en grundlig definition och konkretisering: Vad är inlärarens egendata, hur uppstår den och vad används den till? Behovet av att ändra författningarna och högskolornas egna reglementen kan inte i övrigt identifieras”, berättar Walter Rydman, vid CSC – Tieteen tietotekniikan keskus Oy, som faciliterat utredningsarbetet.
”En annan huvudiakttagelse är behandlingen av dataskydds- och informationssäkerhetsärenden på ett sätt som tillfredsställer alla parter från och med projektets början. Dataskydd och datasäkerhet ansågs vara av största vikt för att digivisionen ska lyckas.
För det tredje ansågs digivisionen driva högskolefältet till djupare tankar om examensrättens roll 2030. Man måste bygga upp en realistisk bild av den framtid som digivisionen skissar upp”, summerar Rydman.
Det ekosystem för lärande som är målet för digivisionen uppstår inte utan ändringar i lagar och författningar. ”I utredningens första skede framkom att högskolorna kan komma överens sinsemellan om många förändringar som är viktiga med tanke på digivisionens mål. Det finns dock helheter som det säkert skulle vara bra att komma överens om i framtiden på nationell nivå. Som exempel kan nämnas åtminstone frågan som gäller registerföringen för tjänsten Oppijan omadata”, berättar projektchef Sakari Heikkilä
”När digivisionen preciseras mot konkreta lösningar och tjänster måste de kontinuerligt bedömas även ur lagstiftningens synvinkel. Vi måste se till att den studerandes rättigheter och de nya processer och arbetssätt som uppstår vid högskolorna är i linje med lagstiftningen”, fortsätter Heikkilä.
Utöver projektet Digivision 2030 pågår även andra digitaliserings- och utvecklingsprojekt för offentliga tjänster. Även tillsammans med dem kommer man att kartlägga behoven av att ändra lagstiftningen.
Mer information
Walter Rydman, koordinator, CSC -Tieteen tietotekniikan keskus Oy, walter.rydman@csc.fi
Sakari Heikkilä, projektchef för arbetspaketet Strategiska förändringar, Digivision 2030, sakari.heikkila@csc.fi