Nyhet 
Både studerande och arbetsgivare har nytta av att den kompetens som förvärvas genom studier beskrivs med liknande termer. Det blir lättare att jämföra utbudet av utbildning för kontinuerligt lärande mellan olika högskolor.
Universiteten och yrkeshögskolorna i Finland har skissat upp den första versionen av gemensamma principer för kompetensbeskrivning. Med hjälp av dem kan innehållet i utbildningarna i fortsättningen beskrivas med termer som är unifierade i tillräcklig utsträckning. Studerande och arbetsgivare kan då jämföra olika högskolors utbud sinsemellan – och identifiera hurdan kompetens studierna ger.
Principerna är avsedda för högskolornas interna bruk, såsom för personer som utarbetar läroplaner och personer som till exempel utformar produktutbudet för kontinuerligt lärande. Tack vare principerna ska det bli lättare att få grepp om hur det lönar sig att formulera kursers innehåll och bedömningskriterier.
– Digivisios delgenomförare har utarbetat principerna i nära samarbete med de läroplansansvariga vid högskolorna, berättar Tuula Heide, projektchef för Digivisio 2030.
Varför behövs ett gemensamt språk för att beskriva kompetensen?
Den röda tråden vid utformningen av principerna har varit behoven hos dem som studerar inom kontinuerligt lärande. Hurdana ska beskrivningarna vara för att studerande enkelt ska kunna jämföra olika högskolors utbud i tjänsten Opin.fi? Överensstämmer formuleringarna med det kunskapsspråk som används i arbetslivet?
Bra beskrivningar hjälper studerande att förstå vilka studier de skulle ha nytta av. Samtidigt stöder de högskolorna i utvecklingen av sina handledningstjänster. Gemensamma bedömningskriterier för studieprestationer ökar transparensen och likabehandlingen av de studerande.
Att strömlinjeforma beskrivningarna underlättar också erkännandet av kompetens och korsstudier. Undervisningssamarbetet mellan högskolorna förenklas. Gemensamma riksomfattande spelregler gör det därtill möjligt att nå ut på internationella arenor och till exempel samarbeta inom EU:s högskoleallianser.
Så här formulerades den första versionen av principerna
Högskolornas gemensamma projekt inleddes som ett delgenomförande av Digivisio under slutet av vårterminen år 2024. Projektet var en fortsättning på en förutredning, i vilken läget för kompetensbeskrivningen redan hade kartlagts.
Under projektet fördes diskussioner med intressentgrupper och användbara nätverk identifierades. Till sådana räknas till exempel nätverkena KouKe, Digipeda, Pedaforum, OHA-forum, AMK-OHA, Funidata och Peppi-konsortiet samt Digivisio.
Under hösten 2024 framskred projektet exemplariskt. Delgenomförarna finslipade de gemensamma principerna för kompetensbeskrivning tillsammans med OPS-nätverket. Arbetet handleddes av styrgruppen för Digivisio.
Slutresultatet var en första version av principerna. Principerna omfattar en modell som högskolorna kan använda för att beskriva kompetensmål. Principerna erbjuder också hjälp med att fastställa kompetensmål. Den kunskapsbaserade verksamhet som betonar individens aktiva roll i lärandet har varit vägledande i arbetet.
Läroplansnätverket finslipar principerna
Det rekommenderas att högskolorna nu uppdaterar sina egna läroplansanvisningar enligt de gemensamma principerna. Principerna kommer fortsättningsvis att finslipas. I den uppgiften spelar nätverket av läroplansansvariga en viktig roll. Styrgruppen för Digivisio har fastställt att nätverket i fortsättningen ska drivas av högskolorna. Digivisios projektbyrå har stött nätverket i sitt arbete fram till slutet av mars 2025.
Under det pågående året rekommenderas att nätverket fokuserar på att utveckla kompetensprofiler, nivåklassificera små kompetenshelheter, tillämpa det europeiska klassificeringssystemet ESCO och formulera kompetensdefinitioner i arbetslivet. Det är viktigt att projektets olika skeden anpassas till den takt som övriga utvecklingsprojekt håller. Exempel på sådana projekt är reformen av VIRTA, Digivisios egen tjänst Kunskapsstigen, funktionerna inom EU-allianserna och utveckling av studiesystemen Sisu och Peppi.
Delgenomförarna rekommenderar att rådet för yrkeshögskolornas rektorer, Arene, och universitetsrektorernas råd, Unifi, i fortsättningen styr utvecklingen av kompetensbeskrivningarna och arbetsfördelningen mellan olika nätverk. Det är också viktigt att trygga tillräckliga resurser för samordningen av samarbetet.
– Utformningen av gemensamma principer har fått en fin start. Projektet är en kraft som på ett betydande sätt främjar målet för Digivisio, att lyfta fram Finland som ett modelland för flexibelt lärande, sammanfattar projektchef Tuula Heide.
Rapporten om kompetensbeskrivning har utarbetats av delgenomförarna Outi Wallin (Tammerfors yrkeshögskola), Antti Laitinen (Jyväskylä universitet) och Anu Pruikkonen (Lapplands yrkeshögskola). I arbetet har även Tuula Heide, Vilho Kolehmainen och Sini Hakala från Digivisios projektbyrå samt högskolornas nätverk av läroplansansvariga deltagit.