Digivisio 2030, ett gemensamt projekt mellan högskolorna, syftar till att göra utbildningsvägarna mer flexibla i olika skeden av livet. Ett sätt att göra detta är att modulisera studierna och göra mikromeriter tillgängliga för de lärande.
År 2022 inrättades ett delgenomförararbete för att ta fram en översikt för att hjälpa till att förstå modularitet som grund för kontinuerligt lärande. Översynen om modularitet och läroplanssamarbete har utarbetats av experter från följande organisationer: Eeva Liikanen (TAMK), Hanna Nurmi (TAU), Anna-Greta Nyström (ÅA), Petri Sjöblom (UTU), Terhi Skaniakos (JYU), Sirpa Tuomi (JAMK) ja Anneli Ylitalo (Turun AMK). Gruppen funderade också på vad som menas med mikromeriter (micro credentials) i Finland.
Europeiska unionens råd har utfärdat en rekommendation till sina medlemsstater om att göra mikromeriter tillgängliga för de lärande. I Finland är mikromeriterna kopplade till den nationella strategin för kontinuerligt lärande. Undervisnings- och kulturministeriet undersöker hur de ska definieras och genomföras tillsammans med högskolor och intressenter.
Vad är modularitet och vad menas med mikromeriter?
Enligt litteraturgenomgången finns det ingen tydlig definition av modularitet. Vid de finländska högskolorna innebär det att en examen består av studiepoäng, som i sin tur består av studieavsnitt.
Modularitet som studiestruktur lämpar sig för snabbt föränderliga branscher, och den används särskilt inom teknik och företagsekonomi. Den lärande kan dra nytta av modularitet på många sätt: lärandet är effektivt, flexibelt och inkluderar möjligheter till val. Metoden är också effektiv ur lärarnas synvinkel.
Mikromeriter kan till exempel avse MOOCar eller korta kurser som produceras av högskolor. Målet är att bygga vidare på EU:s rekommendation för att i Finland skapa ett utbud av mikromeriter som är av hög kvalitet och som ger den lärande en kunskapshöjande väg till att bli expert. Mikromeriter skulle baseras på kvalitetssäkring och certifieras. De skulle omfatta mellan 1 och 59 studiepoäng. Mikromeriter bör särskiljas från mikrolärande, som kan vara mindre än en studiepoäng.
I den preliminära studien rekommenderas att termen ”micro credentials” översätts till en mikromerit (enligt OKSA-ordlistan). Dessutom bör termen ”den lärande” användas, eftersom de som avlägger mikromeriter inte nödvändigtvis är inskrivna i någon utbildningsinstitution.
Runt om i världen har man redan länge erbjudit mikromeriter till de lärande
I internationella sammanhang har mikromeriter länge genomförts av framför allt privata aktörer. De finns också inom den högre utbildningssektorn. University of Birmingham har till exempel skräddarsytt mikromeriter för att tillgodose företagens behov, och University of Glasgow har erbjudit dem online. Den lärande kan samla mikromeriter på tre sätt: vertikalt genom att fokusera på ett specifikt ämne, horisontellt genom att studera flera ämnen eller genom att kombinera dessa stilar.
Gemensamma begrepp är viktiga för läroplanssamarbete mellan högskolor
Experterna som genomförde översikten rekommenderar att högskolorna gemensamt definierar begrepp och vokabulär i samband med läroplanssamarbetet. Det är också bra om högskolorna beskriver sina egna planer på ett sätt som andra högskolor kan förstå. Samarbetet kring läroplanen bör grunda sig på avtal där man bland annat definierar mål och åtgärder. Dessutom bör högskolorna avsätta tillräckligt med tid och arbetskraft för samarbetet.
Modularitet tillämpas på Digivisios arbete
Modularitet och mikromeriter återspeglas starkt i Digivisios arbete. Enligt kvalitetskriterierna för digital pedagogik ska de kurser som erbjuds på brickan för kontinuerligt och flexibelt lärande utformas enligt principen om modularitet, så att de lärande kan fördjupa eller bredda sina egna kunskaper. Dessutom bör en del av det lärande som erbjuds på brickan bestå av mikromeriter eller mikrolärande.
Principen om modularitet är central för utvecklingen av brickan för kontinuerligt och flexibelt lärande. Modularitet och mikrolärande ger möjligheter till lärande särskilt när en examen inte är målet. En målgrupp är personer som redan har en högskoleexamen och som söker ytterligare kompetens, till exempel för att uppfylla nya arbetskrav. Den andra målgruppen är personer som inte har en högskoleexamen men som söker kompetens som är relaterad till deras eget arbete.
Intresset för att först utveckla sina färdigheter i mindre helheter kommer också att driva en del personer till att lära sig för att uppnå en examen.
Projektet arbetar för närvarande med genomförandet av modularitet på brickan för kontinuerligt och flexibelt lärande. Målet är att skapa meningsfulla och varierade utbildningsvägar för de lärande.
Bekanta dig med litteraturgenomgången: ladda ner materialet (pdf) (på finska)
Bekanta dig med förstudien: ladda ner materialet (pdf)
Mera information
Projektchef Tuula Heide
tuula.heide@csc.fi