Nyhet 
Digivisions informationspaket belyser examensstuderandenas varierande livssituationer, mål och behov av flexibilitet – och hjälper högskolorna att erbjuda lämpliga tjänster.
I det första skedet av Digivision 2030-projektet från 2021 till 2025, har fokus legat på kontinuerligt lärande. Det andra skedet av projektet inleddes hösten 2025, med planer på att även inkludera examensstuderande. I det andra skedet kommer Digivisio bland annat att fokusera på nya lösningar för examensstudier som ger studerandena större flexibilitet och hjälper dem att hitta rätt utbud vid rätt tidpunkt.
Studerande vid högskolor är en mångfaldig grupp som behöver olika möjligheter till flexibilitet på sina studievägar. För att verkligen förstå och tillgodose deras behov och situationer genomfördes undersökningar och intervjuer under våren 2025 för att samla in lärandeinsikter.
Resultaten av detta arbete sammanfattades bland annat i berättelser om fem olika lärandepersonligheter, som kommer att hjälpa Digivisio-projektet och högskolorna att utveckla sina tjänster.
– Högskolorna och utvecklarna av de nuvarande systemen har inte tidigare samlat in lärandeinsikter ur detta flexibilitetsperspektiv. Resultaten kan därför utnyttjas i stor utsträckning – till exempel för att skapa möjligheter till flexibilitet i de egna högskolestudierna på ett mer systematiskt sätt, säger Digivisions projektledare Heini-Maari Kemppainen.
Ökad förståelse för utvecklingsbehov och höjdpunkter
Enkäten besvarades av över 1 500 studerande från olika delar av Finland. Enkäten riktade sig uttryckligen till personer som ville inkludera studier från en annan högskola i sin examen. Digivision utnyttjade universitetens och yrkeshögskolornas egna kanaler i datainsamlingen.
– Högskolorna var mycket aktiva i att sprida enkäten, säger Liisa Kontio, servicedesigner på Solita, som var partner i projektet.
I april genomfördes dessutom sju intervjuer med studerande. Med hjälp av dem kartlades mer detaljerat vilka behov och möjligheter det finns för att göra examensstudierna mer flexibla.
– Vi ville fördjupa oss i utvecklingsbehoven och flexibilitetens höjdpunkter, säger Kontio.
Studerande söker inte information via högskolornas kanaler
Ett av de viktigaste budskapen från enkäten och intervjuerna var att informationen om flexibiliteten i studierna är mycket fragmenterad. Det skulle vara enklare för studerandena om informationen fanns samlad på ett enda ställe.
De studerande har också svårt att få tillgång till information om hurdant utbud som skulle passa dem. Många uppgav att de söker information från till exempel vänner eller Google i stället för att vända sig till högskolornas egna kanaler.
Vi blev själva förvånade över hur få respondenter som uppgav att de använde studiedatasystemen Peppi eller Sisu för att söka information, säger Kemppainen.
Följande punkter identifierades som flexibilitetens höjdpunkter på studievägen: val av biämne, specialisering, övergång till magisterskedet, erhållande av examen och sommarlov. Däremot behöver många ännu inte flexibilitet genast i början av studierna.
– Detta hjälper oss att förstå på vilken studienivå högskolorna bör söka samarbetsmöjligheter och hur man kan synliggöra möjligheterna för studenterna vid viktiga beslutstillfällen, säger Kemppainen.
Resultaten minskar oron för flexibilitet
Utifrån datainsamlingen skissade man upp fem olika lärandepersonligheter. Tanken är att de ska hjälpa högskolor att planera sitt samarbete och sitt eget utbud.
– Man kan till exempel fundera över hur högskolans tjänster skulle fungera för olika typer av studerande och om innehållet är intressant – erbjuder vi möjligheter för sådana behov,, illustrerar Kemppainen.
Datainsamlingen visar att de studerande ofta har en stark egen tanke om vad de vill uppnå och hur de vill utöka sin kompetens. Detta minskar också oron för flexibiliteten.
– Att den skulle vara ett hot mot till exempel examenshastigheten eller att examina skulle splittras i flera olika riktningar, åskådliggör Kemppainen.
Vad händer härnäst?
Högskolorna bör nu bekanta sig med informationspaketet och fundera på om det är i linje med tidigare observationer – och om de eventuellt behöver samla in ytterligare information om sina egna studerandes behov.
Digivisio kommer för sin del att använda informationspaketet i sitt eget utvecklingsarbete. För närvarande pågår planeringen av examensstudiernas tjänster på plattformen Opin.fi, och resultaten av datainsamlingen kommer också att vägleda detta arbete.
– De kan användas som hjälp vid prioriteringen och för att avgöra att vissa behov inte kommer att tillgodoses, utan att lösningen kan hittas till exempel i högskolornas verksamhet eller i studiedatasystemen, säger Kontio.
Det är viktigt att observera att de lärandepersonligheter som nu presenteras inte på ett uttömmande sätt beskriver gruppen av examensstuderande. De är för närvarande ett hjälpmedel för kommunikation och planering, och förståelsen för de studerandenas önskemål kommer att öka längs vägen.
– Insamlingen av lärandeinsikter upphör inte nu, sammanfattar Kemppainen.
Bekanta dig med lärandepersonligheterna och examensstuderandenas behov av flexibilitet:
Materialet finns för närvarande på finska, men senare även på svenska.