Artificiell intelligens kommer att spela en viktig roll när högskolorna i projektet Digivisio 2030 bygger upp väglednings- och rådgivningstjänster för att stödja lärandet. Jyri Kivinen från Lapplands yrkeshögskola och Olli Hotakainen från Tammerfors universitet har arbetat som delgenomförare för att identifiera utmaningar, möjligheter och bästa praxis inom AI-baserad vägledning. Resultaten har sammanställts i workshoppar under hösten 2022 till vilka deltagare från olika högskolor bjöds in.
Undersökningen visar att många högskolor har ett pågående projekt eller pilotprojekt med AI-stödd studievägledning. System som använder lärandeanalys och AI är också under utveckling, men de bygger inte på särskilt avancerad AI. Enkla chatbots är de mest använda. Mer avancerade robotar kan söka efter studerande i behov av stöd (Anniebot) eller rekommendera studier eller arbetsplatser (3AMK:s CareerBot).
Förutseende kan bidra till att lösa AI-relaterade dilemman
Undersökningen visar att en stor utmaning med AI-baserad vägledning är att den ännu inte används i någon större utsträckning och att det för många anställda är ett nytt verktyg. AI-system kan också vara dyra och det finns många etiska och säkerhetsmässiga problem förknippade med deras användning. Brist på resurser för utveckling, AI som fastnar i stereotypa fall, otillräcklig tillgång till data och svårigheten att automatisera pedagogiska praktiker identifierades som de största utmaningarna i workshopparna.
Dessa problem kan lösas i förväg med noggrann planering. Utbildning i AI skulle kunna ges till högskolepersonal i frågor som datainsamling, dataanvändning och dataskydd. Ytterligare resurser bör avsättas för utvecklingsarbete. Dessutom bör högskolorna skapa ett enda system där data och deras användning följer samma standarder och regler. Projektet Digivisio 2030 kan spela en viktig roll i detta arbete.
AI kunde hjälpa till med lärande, bedömning och karriärplanering
Så vad kan AI användas till? Studien föreslår att AI skulle kunna hjälpa den lärande att ansöka om och planera sina studier. Den skulle till exempel kunna rekommendera kurser och bygga upp studievägar baserat på personens arbetshistoria och intressen. För att AI ska kunna göra detta bör färdigheter beskrivas på samma sätt i utbildnings- och arbetsvärlden. Man borde också komma ihåg att AI inte kan ersätta samtal med en riktig studie- eller yrkesvägledare. Dessutom måste den lärande få vara med och bestämma hur hens data ska användas.
Under studierna skulle AI kunna hjälpa den lärande till exempel med tidshantering. I framtiden skulle varje lärande kunna ha sin egen AI-mentor. Det är dock viktigt att notera att den lärande måste kunna bestämma och ha insyn hur hens data används. En övertro på AI kan också påverka självstyrningen.
Lärare kan få stöd av AI till exempel för att bedöma mikrolärande och mikromeriter. AI kan underlätta korrigeringsarbetet och, i takt med att den utvecklas, även diversifiera den automatiserade återkopplingen.
Rekommendationer för Digivisio och högskolor
I den preliminära rapporten rekommenderas att högskolorna börjar bygga upp kapacitet för att samla in studiedata redan före införandet av AI-system. Högskolorna bör också investera i en stark förhandsplanering när det gäller säkerhet och etik innan de inför AI-system.
Enligt förstudien skulle Digivisio kunna spela en viktig roll när det gäller att skapa gemensamma spelregler för data, så att nationell terminologi och nationella riktlinjer kan införas. Detta skulle senare möjliggöra uppbyggnaden av högskoleövergripande system. Gemensamma spelregler för produktion och insamling av data samt gemensamma riktlinjer för terminologi och etisk praxis för studiedata skulle kunna utvecklas med hjälp av expertisen i Digivisios temagrupp för data.
Se sammanfattningen av förstudien: ladda ner materialet.
Läs hela rapporten (på finska): ladda ner materialet.
Mera information
Sini Hakala, koordinator för digital pedagogik
sini.hakala@csc.fi