Yleinen

Pilothögskolor tar itu med bästa praxis för digitalt stödda utbildningar

Världen förändras och med den förändras även de lärande, lärandet och högskolorna. Behovet av olika utbildningsinnehåll ökar ständigt och utbud som siktar till examen räcker inte längre till för att möta efterfrågan. Men hur kan nytt lärandeinnehåll erbjudas och produceras på ett smidigt sätt? Pilothögskolorna 2.0 inom Digivisio hade som mål att identifiera bästa praxis för att producera digitalt stött studieutbud.

Mot ett mångsidigt och högkvalitativt utbildningsutbud för kontinuerligt lärande

I centrum för projektet Digivisio 2030 står den kontinuerligt lärande människan. Den öppna högskoleutbildningen har svarat på förväntningarna från vuxna med olika motiv att utveckla sina färdigheter i nästan 50 år. Under denna tid har både de lärandes och samhällets förväntningar förändrats.

Medan den öppna högskoleutbildningen tidigare till stor del bestod av examensbaserade kurser, erbjuds den i dag också tillsammans med en rad arbetsanpassade, tvärvetenskapliga kunskapsenheter och öppet lärande med avgiftsfritt innehåll. Den lärandes väg till öppen högskoleutbildning kan till exempel börja med att lära sig om innehåll som stöder hens eget arbete. För vissa kan det innebära att lyssna på en podcast, för andra kan det betyda att lära sig genom webbaserade MOOCar.

Ur den kontinuerliga lärandes perspektiv är studier som använder sig av olika digitala undervisningsmetoder och lärmiljöer centrala.

– Eftersom lärandemöjligheter i allt högre grad erbjuds till de kontinuerliga lärande, fokuserar högskolorna också på hur man utformar och producerar effektivt dessa digitalt stödda studier, säger Satu Hakanurmi, Digivisios expert på digital pedagogik, om bakgrunden till arbetet.

I workshopparna identifierades gemensamma utmaningar och utvecklingsidéer

Hur ska digitalt stött lärande produceras för att säkerställa kvalitet för de lärande och en smidig process för högskolorna?

Denna fråga behandlades av Digivisios 2.0 pilothögskolor dvs. FiTech-nätverket av högskolor, Jyväskylä yrkeshögskola, Lapplands högskolekoncern, Åbo yrkeshögskola, Savonia yrkeshögskola, Karelia yrkeshögskola och Kajana yrkeshögskola.

I den första gemensamma workshoppen identifierades allmänna utmaningar som är gemensamma för alla högskolor. Det handlar till exempel om att vägleda de lärande från öppet innehåll till poängbaserat lärande, att vägleda de lärande i en modulär utbildningsmiljö samt processer gällande identifiering och erkännande av kunnande. Största delen av utvecklingsförslagen gällde högskolornas egna interna processer, men det fanns också idéer om hur Opin.fi skulle utvecklas.

Vägledning av de lärande från öppet innehåll till poängbaserat utbud

När den lärande samlar in studier från flera olika högskolor och framskrider enligt sin egen studieväg, är det bra att granska vägledningen systematiskt. I synnerhet den beskrivande informationen om utbildning spelar en viktig roll när det gäller att vägleda de lärande till studier. Ju bättre beskrivande information om

utbildningen är, desto mindre vägledning kommer sannolikt att behövas i de senare skedena. Att investera i beskrivande data skulle därför kunna lösa utmaningar i samband med vägledning.

Vägledning av de lärande i en modulär lärmiljö

Modulära och staplade studier som riktar sig till de kontinuerliga lärande är till exempel kompetenshelheter som riktar sig till arbetslivets kompetensbehov. De som lär sig kontinuerligt utvecklas modulärt, antingen genom att fördjupa sig i samma tema eller genom att undersöka teman ur olika perspektiv. Innehållet utbildningsutbudet är enskilda avsnitt, kurser eller större helheter, och den lärande vägleds till exempel genom att beskriva krav på förhandskunskaper och studievägens fortsatta möjligheter. Behovet av vägledning hos dem som studerar kontinuerligt skiljer sig alltså från behovet hos dem som studerar enligt undervisningsplanen för examina.

Att planera stapelbart innehåll och studier för kontinuerligt lärande är ett lagspel för utbildningsanordnare. Till exempel forsknings- och utvecklingsprojekt förmedlar de senaste forskningsrönen till dem som redan är i arbetslivet. Dessutom bildar olika sätt att utveckla kompetensen vid högskolorna en väg från öppet innehåll till små kompetenshelheter. För en del fortsätter vägen mot full examen.

Studier och öppet innehåll planeras och produceras av team som kombinerar olika specialisters expertis. Det behövs färdigheter i lärandedesign, kunskap om arbetslivets behov och praxis inom olika branscher, planeringsfärdigheter i olika undervisningsformer och färdigheter i att vägleda de kontinuerliga lärande. I workshoppen betonades att lärarna skulle kunna specialisera sig på flerformsundervisning för de kontinuerliga lärande och möjliggöra väglednings- och stödtjänster till exempel på kvällar och veckoslut.

Identifiering och erkännande av kunnande hos de lärande

Att identifiera redan förvärvad kompetens är en utmaning för såväl enskilda personer som högskolorna och samhället. Högskolorna behöver mer mod att identifiera och erkänna de färdigheter som de lärande tidigare har förvärvat. Praxis för identifiering och erkännande av kompetens varierar för närvarande också mellan högskolorna.

Bedömning av kunnandet kan vara ett nytt sätt att påvisa kompetensen hos dem som lär sig kontinuerligt. Den artificiella intelligensen stöder också identifieringen av kompetens, på basis av vilken man kan bygga upp vägarna för kontinuerligt lärande så att de blir meningsfulla och individanpassade.

Slutliga resultat av utvecklingsprojekt blir tillgängliga för alla högskolor

Förutom samarbetet har varje 2.0 pilothögskola genomfört ett eget utvecklingsprojekt inom det valda temat. Projekten har behandlat ämnen som tagits upp i workshoppar och som har diskuterats vid de egna högskolorna och mellan pilothögskolorna.

Pilothögskolornas utvecklingsprojekt presenteras på evenemanget Digital pedagogik som ett lagspel i Kägeludden den 12 mars 2024. På agendan står bland annat:

  • Utveckling av en arbetslivsorienterad kurs: vad bör man tänka på?
  • Resultat av praktiska experiment med mikrolärande och mikromeriter
  • Informellt högkvalitativt utbildningsinnehåll om FUI-projekt – riktlinjer
  • Beskrivning och utveckling av den pedagogiska och administrativa stödprocessen för nonstop-kurser
  • Riktlinjer för informellt innehåll
  • Att hitta utvecklingsobjekt som uppfyller kvalitetskriterierna för digital pedagogik

De slutliga resultaten kommer att vara öppet tillgängliga för alla högskolor i slutet av pilotprojektet.

Välkommen till evenemanget Digital pedagogik som ett lagspel för att höra mer om utvecklingsprojekt! Evenemang är på finska.

Mera information

digivisio@csc.fi